onsdag 24 november 2010

Fyyyy f*n!

Jag har precis spenderat den senaste timmen med att kolla på Uppdrag Granskning från den 17 november. Avsnittet (12 av 16) handlade om Christina som efter en bröstoperation inte vaknat upp utan drabbats av enorma hjärnskador. Nu sitter hon fast någonstans mellan himmel och jord. Jag tillhör den skaran som är hyfsat nöjd med det som jag fått till låns men jag anar att det finns många som inte känner samma sak. Vad jag tror att jag vet är detta att vissa (speciellt yngre) kanske utför operationer på sin kropp på grund av bristande självkänsla. Jag kan absolut inte bevisa att det är så men jag tror. '

Bristande självkänsla har vi alla och vissa väljer helt enkelt att lägga sig under kniven och ingen ska dömas för det. Möjligheten finns och vissa tar den. Punkt. Vad som däremot måste ske är att säkerheten kring patienten är vattentät. Allt kan hända under narkos men det som drabbat Christina är tragiskt och bedrövligt. Jag brukar själv skoja om att "när jag har fått mina tre barn, då ska jag fixa och piffa upp "flickorna" lite." Eftersom jag börjat känna mig själv ganska väl så vet jag att det mesta bakom det påståendet är på skämt och inget som jag skulle våga genomgå. Jag är nämligen rädd för sjukhus!

Jag uppskattar verklighets-TV som granskar och synliggör vad som sker omkring oss. Sedan kan det alltid diskuteras huruvida sådana program genomför sin research. Vad jag har hört inom akademiska kretsar så är inte alltid tillvägagångssätten alla gånger helt ok men huvudsaken, enligt mig, är ändå att de lyckas rota fram en del av sanningen och det ska de ha en eloge för!

Leona

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar