15 minutes of fame!

Enda sedan starten av Halv åtta hos mig har jag haft en önskan att vara med. Jag börjar bli ganska less på att bara gå och "snacka en massa" så ikväll gjorde jag slag i saken. Jag skickade ett mail till produktionsbolaget och anmälde mitt intresse med menyförslag och allt. Haha! Det hade varit såå kul att vara med.

Dagen har bjudit både på det ena och andra. Skolan rullade på som vanligt och jag och Fia fick en hel del gjort. Synd att vi läser heeeelt olika program, annars hade jag gärna skrivit min c-uppsats tillsammans med henne. När jag väl kom till Ängelholm ikväll så upptäckte jag att jag glömt mina nycklar hemma. Som tur är har vi extranycklar hos ett par vänner som bor nära vår lägenhet men de hade inte våra extranycklar längre utan nycklarna har bott hos mina svärföräldrar i Höganäs sedan i somras. Ååååh, drygt! Jag är så förvirrad så att jag nästan börjar tycka synd om mig själv snart. Hur som haver, jag fick som tur var tillbringa kvällen hemma hos mina vänner tills dess att Kent kom hem från jobbet strax efter 22.

Imorgon ska jag sova tills jag vaknar och sedan ska jag sova lite till. Ingen väckarklocka och ingen iskall promenad till tågstationen i ottan. Bara duntäcke, kaffe och sovmorgon. I sängen!

Jag älskar akademiker!

Näst intill dagligen befinner jag mig på Malmö högskola. Jag känner mig hemma där men det finns en hake. Jag är ingen akademiker. Trots att jag snart har läst tre år på högskolan så har jag inte riktigt anammat det akademiska sättet eller lusten att totalt hänge mig åt modeller och teorier. Ibland kan jag sitta och lyssna på andra studenter och lärare när de pratar. De slänger ur sig termer till höger och vänster och kan citera Foucault såväl som Braverman och Mintzberg och jag kan bli så avundsjuk. Jag har väl bara mig själv att skylla. Hade jag lagt manken till från början så hade kanske även jag funnit min plats i den akademiska världen men jag är en sådan där student som bara precis läser det jag behöver. Jag siktar förvisso alltid på att få VG men sålänge jag klarar kurserna så är ja nöjd. Så tänker INTE en akademiker. En forskare som jag verkligen ser upp till är Ann Heberlein. Dels verkar hon vara en intressant person men att lyssna på henne innebär också en strid ström av referat och citat. Jag blir så imponerad!

Jag är väl medveten att jag förmodligen romantiserar bilden av akademiker. De dricker nog inte rödtjut var eviga kväll och drunknar i givande och intressanta samtal och diskussioner varje kafferast och lunch. Men ändå.

Leona

Autopilot

Morgonen är min värsta tid på dagen. Oavsett om det är sommar eller vinter så har jag nästintill en nära- döden- upplevelse när klockan ringer. Jag önskar verkligen att jag hade vaknat varje morgon och tänkt "åhhh så härligt" istället för "neeeej, faaaan!" Det är inget trevligt sätt att börja dagen på kan jag säga. Det blir inte bättre sen heller och jag kopplar på autopiloten och släpper alla känslor. Kent, den stackarn, har fått ducka några gånger under vårt förhållande. Han har lärt sig med tiden. Prata inte i onödan med Leona förrän hon har fått en dusch och en balja kaffe.

Nu sitter jag i skolan och snart ska vi på handledarmöte. Oj så skoj.. Jag längtar till på fredag för då ska jag äta julmat för första gången i år! Mmmmmmm!!

Leona

Guiness har hittat en fjälla!

Fina saker i mitt liv just nu

Lugn och skön kväll efter en hektisk dag. Jag och Guiness softar i soffan. Han blev nog lite sur för att jag åt upp min lussebulle själv. Han älskar nämligen sådana. Crazy cat! :)

Fix färdig!

Denna dagen har verkligen gått i flitighetens tecken. Nedan kan ni se före- och efterbilder!

Tvätten brukar inte ligga utspridd i hallen

så här! Det är bara en sorteringsprocess =)

Syns kanske inte så stor skillnad men kuddarna

ligger där de ska och jag har köpt nya blommor plus

att adventsljusstaken på bordet står där den ska stå.

Nu ska jag bara gör middag, sen håller jag kväll! Det blir stuvad vitkål med nånting till =)

Leona

Glöm inte att njuta!

Trots att det är en fixardag, och måndag, så får man inte glömma att njuta!




Rostat bröd, kaffe och lussebulle till frukost. Oh yes!

Fix och donar-dag

Hela förra veckan, inklusive helgen, har gått i hundranittio så idag måste jag verkligen ta en dag och organisera och fixa lite här hemma. Jag är en person som uppskattar ordning och reda runt omkring mig men det tycks alltid gå så himla fort från reda till oreda! På en dag kan ett område som varit städat och fint helt plötsligt bli kaos! Så idag ska jag tvätta (första maskinerna igång redan!) diska, dammsuga, dammtorka, lufta elementen, baka bröd, organisera våra garderober som inte riktigt varit i ordningen sedan vi flyttade in för snart ett år sedan.... Egentligen skulle jag vilja köra till Willys och storhandla också men det får jag se om jag hinner. Oordning för mig blir som en slags klåda. Det kliar på kroppen på nåt vis.

Tyvärr får jag knappt träffa min snygge man på hela dagen. Inatt har han jobbat ett extra pass så han kom hem 6:20 och vaknar runt lunch. Sen måste han köra vid 13-tiden igen för att jobba sitt ordinarie pass 14:00- 22:00. Men som ni ser ovan så lär jag inte ha något bekymmer med att underhålla mig själv ;) För någonstans i detta organiseringskaos ska jag förhoppningsvis även hinna med en fika med Josefin.

Välkommen fina måndag!

Leona

Drömmar

En av mina bästa vänner är min fantasi. Den är ganska livlig och gränslös och ibland är jag mer närvarande i landet långt bortom tankarna än i verkligheten. Skönt! En sak som jag har drömt om länge är att köra turnébuss. Japp. Jag vill köra artister genom sommarsverige, från stad till stad. Robert Wells, Winnerbäck eller någon annan uppskattad artist. Ibland när jag kör bilen så låtsas jag att jag kör turnébuss och att utrymmet bakom mig är fyllt av kreativa människor. Nu i efterhand kan jag ångra att jag inte övningskörde buss för pappa, som arbetade som yrkeschaufför.

En annan sak som jag drömmer om, och som jag verkligen snart ska uppfylla, är att lära mig spela cello. Det instrumentet är det absolut vackraste av dem alla! Jag ska inte lära mig spela för att visa upp mig inför en publik utan mest bara för min egen skull.

Vad drömmer du om?

Leona

Trots x antal öl igår så mår jag fint idag. Förmiddagen spenderasdes i stallet. Sessan gick riktigt bra och mjukt. Tyvärr är inte jag en duktig ryttare utan jag är lite beroende av hennes dagsform för att ridningen ska bli bra.

Snön har börjar falla över Ängelholm igen och snart är det dags för julskyltning. Mysigt! Några vänner ska spela på en lokal restaurang också, så det blir alla gånger en lyckad kväll.

Leona

Kvällen är nästan över

Herre je vilken fin dag det har varit! Jag är nöjd med mycket. Inte allt men mycket! Kvällen hos Frida och Martin är värdar i världsklass som vanligt. Kärlek!

Total social

Nu är jag och sambon på väg hem från Helsingborg. Kalaset hos Elvira var mycket trevligt! Massa goda kakor. Tyvärr fick jag inget bra foto på födelsedagsbarnet men två av hennes sambosar fastnade!







Efter ettårskalaset begav vi oss till bb för att gosa med alldeles nya Elton. Vilken kille! Han var 100 procent gosvänlig! Det var intressant att få allt berättat om hur förlossningen gått osv.

Nu ska vi köra försiktigt till Ängelholm. Snön har öst ner här och vägarna är hala. Det får ta den tid det tar.

Leona

Haj och jevaj

Nu har jag duschat av mig all hästdoft och vi styr alldeles strax bilen mot Helsingborg. Min mamma var så vänlig att hon köpte en klänning som jag ska ha på julfesten nästa vecka men jag inviger den redan idag. Först ska vi ju på Elviras ettårskalas och sedan ska vi träffa en alldeles ny människa för första gången och då måste man se respektabel och fin ut tycker jag! Den är lite tantig, klänningen alltså, men det gör ingenting alls. Jag lyssnar både på Ring så spelar vi och Melodikrysset på lördagar så jag känner mig lugn i rollen som tant =)

Nu går strax bilen! Bäst att lägga på ett kol... Jag måste bara citera min sambo när han för en stund sedan sa " Jag kokar inte så mycket bulgur för vi får nog snart tårta". Helt rätt tänkt. Man får inte äta för mycket mat för då får man inte plats med fika!

Leona

Bubbel bubbel

Det är något speciellt när man vaknar och möts av adventsljusstakar och stjärnor i alla fönster. Det är så otroligt mysigt. Kaffekokaren bubblar och snart har Zoegas julkaffe bryggts färdigt. Egentligen skulle jag vaknat för en timme sedan men jag råkade stänga av klockan i sömnen. Kent ligger kvar i sängen. Han har en sådan där fjärrkontroll i sin iphone som man kan styra itunes med så när jag satte mig vid datorn så började min favoritlåt spela. Teknikens under. Nu kommer han iklädd pyjamas och han är så söt så jag blir varm i kroppen.

Nu ska jag dricka min kopp kaffe och sen kör jag till stallet sen blir det Helsingborg!!

Leona

Jaaaaa! Houston, we got a winner!

Nu, äntligen, efter många månaders väntan och spekulationer så har han anlänt! Snygg-Elton har satt sina yttepyttefötter på denna planet. Och vilken kille! Jag kan knappt vänta tills jag får lukta och gosa med honom, förhoppningsvis redan imorgon. Jag pratade med nyblivna mamma Mia innan ikväll och hon lät så pigg och glad - och äldre. Såå härligt! Nu blir inget sig likt igen för nu är Elton här! Fan va fint!

Leona

Helgen i punkter

Fredag
- Stallet - check!
- Städa lägenheten lite - check!
- Pynta med stjärnor och ljusstakar - check!
- Baka lussebullar - check!
- Frossa i mys och fika - check!

Lördag
- Stallet
- Fira Elvira som fyller 1 år

- Hälsa på Elton!!
- Fest hos Frida och Martin

Söndag
- Stallet
- Julskyltning med fina Josefin

Japp, alltid händer det någonting. Skönt att inte sitta sysslolös! ;)

Äntligen!

Nu är det på gång!! Nu är Elton på väg. När jag vaknade nyss fanns det ett väntande sms med orden "nu är vi på bb". Härligt! Ett nytt tillskott till vår familj.

All kärlek till familjen Dahlbom som snart blir tre!

Ängelholm är inte så tokigt trots allt

Detta mötte mig när jag kom till Greken




Mysigt! Nu tar jag ett par öl och trivs i goda vänners lag :)

Julemys

Sitter just nu vid Nobeltorget och har myskväll med snyggaste projektledargrupp. Det känns som hemma faktiskt. Malmö i mitt hjärta! Vi åkte förbi Rönnen innan och även om jag inte vill bo där igen så saknar jag ändå det stället, eller rättare sagt allt omkring. Fina Malmö!

Leona

Fyyyy f*n!

Jag har precis spenderat den senaste timmen med att kolla på Uppdrag Granskning från den 17 november. Avsnittet (12 av 16) handlade om Christina som efter en bröstoperation inte vaknat upp utan drabbats av enorma hjärnskador. Nu sitter hon fast någonstans mellan himmel och jord. Jag tillhör den skaran som är hyfsat nöjd med det som jag fått till låns men jag anar att det finns många som inte känner samma sak. Vad jag tror att jag vet är detta att vissa (speciellt yngre) kanske utför operationer på sin kropp på grund av bristande självkänsla. Jag kan absolut inte bevisa att det är så men jag tror. '

Bristande självkänsla har vi alla och vissa väljer helt enkelt att lägga sig under kniven och ingen ska dömas för det. Möjligheten finns och vissa tar den. Punkt. Vad som däremot måste ske är att säkerheten kring patienten är vattentät. Allt kan hända under narkos men det som drabbat Christina är tragiskt och bedrövligt. Jag brukar själv skoja om att "när jag har fått mina tre barn, då ska jag fixa och piffa upp "flickorna" lite." Eftersom jag börjat känna mig själv ganska väl så vet jag att det mesta bakom det påståendet är på skämt och inget som jag skulle våga genomgå. Jag är nämligen rädd för sjukhus!

Jag uppskattar verklighets-TV som granskar och synliggör vad som sker omkring oss. Sedan kan det alltid diskuteras huruvida sådana program genomför sin research. Vad jag har hört inom akademiska kretsar så är inte alltid tillvägagångssätten alla gånger helt ok men huvudsaken, enligt mig, är ändå att de lyckas rota fram en del av sanningen och det ska de ha en eloge för!

Leona

Mys!

Mina favoritkillar myser i soffan!

Underbara 24 timmar!

Igår var jag på seans med Terry Evans. Förutom jag så följde även mamma, Kent, svägerskan Susse och svärmor Pia med. Även om ingen av oss fick ta emot något meddelande från andra sidan så var det makalöst underhållande att lyssna på Terry. Han är ensam i sitt slag! För er som inte tror på det övernaturliga bör ge honom en chans att överbevisa er. Han pratar om saker som han omöjligt kan veta om människor som deltar i seansen. Hatten av för mr. Evans!

Hur som haver. Innan jag lämnade skolan i Malmö igår så bestämdes det att ialla fall jag och Fia skulle hålla ledigt idag. Jag hann inte mer än upp till Ängelholm och möta mamma på stationen förrän det bestämdes att hon skulle ta ut en semesterdag idag och att vi båda skulle tillägna dagen i Helsingborg. Så glad jag blev! Jag har lite dåligt samvete för att jag inte träffar familjen så ofta som jag skulle vilja och därför blev jag jätteglad när mamma skulle stanna hos mig en dag extra! Inte ens mitt besök hos tandläkaren i morse kunde få mitt

humör att vackla (och då kan jag meddela att jag inte är speciellt förtjust i att gå till tandläkaren)

Mitt och mammas första stopp i Helsingborg var på Gina Tricot. Där hittade jag en söt, blommig klänning som jag ska ha på jobbets julfest nästa vecka. Jag hittade även en urcool byxdress i shortsvariant som jag la vantarna på! Resten av vår shoppingrunda var ganska fruktlös men det gör inget! Vi hade det mysigt ändå med fika på Ebbas och allt. Mamma lämnade Helsingborg efter lunch och då begav jag och Kent oss till Väla. Jag hade siktet inställt på min absoluta favoritaffär Indiska. Där hittade jag ytterligare en klänning samt en guldig hårklämma som passar utmärkt i mitt numera krylliga hår. Jag passade även på att köpa lite Yogi-te som passar utmärkt till soffmys!

Dagens skörd. Den gröna byxdressen längst bak,

den blommiga julfestsklänningen i mitten och

Indiskaklänningen längst fram.

Min nya hårklämma har nästan samma färg

som mitt blonda hår!

Jag gillar verkligen faktumet att jag äntligen hittat min egen lilla stil på hur jag vill ha saker och ting. Jag har 99 gånger av 100 klänning med strumpbyxor till. Anledning? Det är mjukt och skööööönt och faktiskt ganska klädsamt. Jag har även de senaste dagarna haft massa rufs och kryllor i mitt hår. Anledning? Jag vill inte slita på mitt hår längre med fön och plattån och jag gillar att det busiga! Förresten blir mitt hår lockigt så fort det är blött utomhus och med tanke på snön som börjat falla behöver jag inte längre vara orolig för mitt plattade hår ska bli ostyrligt och knäppt. Hela tanken med det oplattade är att det SKA vara knäppt! Jag har väl varit en sådan där som blommar sent, som hittar sin plats i livet lite senare än andra. Nu börjar jag hitta min plats och det känns helt rätt. Klänning och krylligt hår - check!

En tanke slog mig på seansen igår. I examenspresent ska jag ge mig själv en retreatvecka på Terry Evans kursgård i Fanthyttan. Det är jag värd!

http://www.creativeexperiences.com/svenska/kurser-behandling/sommarretreat/

Vill du följa med? =)

Leona

Min räddning

Sitter på tåget som strax rullar in på Knutpunkten. Runt mig sitter människor som alla har saker för sig. Vissa är djupt engagerade i diskussioner, andra läser böcker eller sover. Alla har vi saker för oss som får oss att fördriva tiden mellan A och B. Själv ägnar jag nästan all tid åt P1's podsändningar. Sommar i P1 är den givna favoriten. Nu har jag lyssnat på alla jag känner till så nu har jag börjat lyssna på de okända namnen. Det är spännande och otroligt givande att lyssna på människor som man inte känner till. Lärorikt.

Jag har vissa avsnitt som jag uppskattat mer än andra. Bland mina personliga favoriter finns Ann Heberlein, Eva Gabrielsson och Ola Salo.

Jag fick ett samtal från min chef tidigare. Det känns skönt att ha fortsatt förtroende i organisationen. Det ger hopp inför framtiden.

Det regnar!!

Fy fasen vilket tråkväder! Det tokregnar! Enligt säkra källor fick jag höra att det skulle bli busväder idag men jag förstod det som att det skulle snöa, inte regna! Vägen till stationen blir alltid så mycket längre när det är tråkväder.

Ikväll är det seans! Oj, vad jag längtar. Mamma kommer hit från Kristianstad så hon får sova här. Mys med mamma. Nu ska jag slänga mig i duschen. "Det är en ny dag med nya möjligheter" som folk så käckt brukar skriva i sina statusfält på Facebook.

Leona

Seans

Imorgon är det äntligen den 23 november! Den dagen har jag längtat efter länge eftersom Sveriges främsta medium Terry Evans kommer till Ängelholm. Han syns till på Tv 4 Plus i Det okända då och då och hans träffsäkerhet är häpnandsväckande.

Många är skeptiska till det övernaturliga och det som inte riktigt kan förklaras. Själv är jag precis tvärtom! Det är klart, vissa medium som jag träffat på genom åren förmedlar ingen bra känsla, men för det mesta blir jag alldeles pirrig i hela kroppen av nyfikenhet. Den som tagit kontakt med mig flest gånger är farfar. Självklart hade det varit roligt om han kommer imorgon men jag håller ändå en tumme för att pappa ska komma. Det hade varit fantastiskt! Jag rapporterar mer efter seansen :)

Leona

Le petit präns!

Det finns en person som jag älskar väldigt, väldigt mycket. Jag träffade honom av en ren slump för drygt ett år sedan och mitt liv tog minst sagt en hastig vändning.




Här är han; Kent! Den finaste i världen! Jag älskar våra små hemligheter och planer inför framtiden.

Nu ska jag titta vidare på Halv åtta hos mig. De är i Piteå och med tanke på dialekten saknar jag Jokkmokk. Måste roadtrippa dit!

Leona

Tanten och lussebullen

Ibland har jag lite extra dålig karaktär och då är ett besök på Pressbyrån inte helt ovanligt.. Idag är en sådan dag. Jag inhandlade en av mina favoritkakor, en lussebulle!




Nu är jag på väg hem efter en givande dag på bibblan. Tänkte att jag skulle fortsätta läsa hemma men det kan lika gärna sluta med ett lussekattebak! Mmmm, gott!

Jag sms:ade med blivande mamman Mia innan. Stackarn hade fullföljt sin graviditet i onsdags och inte ens idag, fem dagar senare, verkar den lilla bäbben vilja komma ut. Nope! Han har det väl gött därinne men nu är jag så nyfiken och attans sugen på att bli tant. Tant Leona och lilla bäbben. Fint.

Tant

På väg till Hbg

Sitter i bilen på väg till Helsingborg. Kent har köpt en Mac som vi ska hämta. Utomhus regnsnöar det. Jag älskar snö men detta är ju bara trist! Regna eller snöa; bestäm er, vädergudarna!




Det är kanske så att jag börjar bli gammal men fy så illa vissa kör! Är det konstigt att det händer trafikolyckor? Nä, verkligen inte. Folk kör som att de inte har någon familj att komma hem till eller som att det inte finns någon morgondag.

Leona

Ursäkta bildkvaliten! Iphonen har ingen jättebra kamera, tyvärr. Jag bara måste publicera denna bilden på Kitty och Guiness som båda två klämt ner sig i en av klösträdets små korgar. Haha! Det är så himla gulligt!






Nu blir det kvällskaffe! Jams!

Leona

Magknipet fortsätter! Urtråkigt! En sak är bra dock; jag jobbar undan lite skolarbete och det känns alltid skönt. Guiness hjälper mig som ni ser :) Nu har han dock tröttnat på projektledning och istället bestämt sig för att sätta fart på de gamla damerna. De verkar måttligt roade av hans kattungeenergi...




Nu ska jag snart äta och se om det kan hjälpa mot mitt magont.

Leona

Tar en sjukdag

Imorse var jag duktig och gick upp samtidigt som Kent strax innan fem. Jag älskar att ha gott om tid på morgonen, kunna dricka kaffe och läsa tidningen i lugn och ro. När jag så smått började bli klar så fick jag sån jäkla magknip och det tycks inte vilja ge med sig. Jag reser med tåg i över en timme till Malmö och den tanken känns inte så frestande just nu så jag tar en "sjukdag" och pluggar hemifrån istället. Det bästa med att vara vuxen är att man får bestämma helt själv. Man tar ett beslut och står för det! Leonas beslut: Jag mår inte hundra och jag missar med största säkerhet inget på föreläsningen som är livsviktigt så därför stannar jag hemma idag. Beslutet är taget och det är helt rätt.

Leona

Liten blir stooooor

Varje onsdag väger jag Guiness för det är hans födelseveckodag. Idag fyller han 14 veckor och vågen visade 2151 gram. Även om jag träffar honom varje dag så märks det tydligt att han har vuxit en hel del sen han flyttade hit för två veckor sedan. Han har blivit lite grövre och det lär inte dröja allt för lång tid innan han växer om lilla Kitty. Jag fick ett mail från en vän för ett tag sen där hon informerade om att hennes skogishane väger över åtta kilo! Jag vet inte vad det är med mig, men jag ÄLSKAR stora katter. Så mysigt!

Här ser ni alla katterna på samma bild! Det händer inte så ofta.... =)

Idag bjuder dagen på hästar! Jag ska till stallet och hjälpa till med det jag kan. Men först måste jag en sväng till Ica. Ha ni alla en bra dag!

Leona

Countryroad, take me home!

Jag vill verkligen börja jobba nu! Inte bara jobba som när skolan har uppehåll, utan verkligen jobba! På riktigt. Jag är rejält trött på att leva fattigt och skolan är inte jätteroande heller tyvärr. Nästa termin är det dags för c-uppsats och jag måste verkligen välja ett ämne som intresserar mig, annars orkar jag inte hålla hela vägen ut. Personalvård intresserar mig allra mest i olika former. Jämställdhetsplaner kanske jag kan skriva om eller om motivation i arbetsgrupper. Det här med jämställdhetsplaner är det lag på att varje organisation ska ha men ändå är det många som inte har det och de som har en plan arbetar sällan aktivt med den. Undrar varför det är så... Jag tar gärna emot tips eller förslag inför min uppsats.

Nu rullar snart mitt tåg norrut och vi fick precis meddelande om att tåget inte stannar i Eslöv. Det är skönt med tanke på att jag ska till Ängelholm :)

Leona

God morgon!

Bättre kan väl dagen knappt börja? :)




Ha en bra dag!

En kvällsvisa

Det finns få grupper och artister som jag verkligen har haft som favoriter under många år. Bo Kaspers orkester är ett undantag och denna låten är nog den bästa. Trumpeten i början ger mig alltid gåshud! Nu blir det sängen för min del. Imorgon är det skoldags igen.



Leona

Det här med att vara besatt

Nu är jag åter hemma i min lilla lägenhet i Ängelholm. På vägen hem passade vi på att storhandla så nu är det gjort inför veckan. Skönt! Jag köpte även 7,5 kilo kattmat så nu ska väl deras matförråd hålla ett tag. Mitt största bekymmer nu är att min lilla kattprins stinker bajs. Jag har undersökt honom för att se om han har nåt äckel som hänger i pälsen, men icke. Hans annars så söta utseende blir något mindre sött när han luktar som han gör just nu så om han inte luktar bättre imorgon så får jag väl ta tjuren i hornen och duscha honom. Jippie...!

Så fort jag och sambon kom hem gjorde vi smoothie. Herre je va gott det är! Bara mixa vaniljyougert med lite frusen frukt och lite färsk frukt och wolla: en lovely drink som även är nyttig! Det passar mig bra eftersom jag lagt på mig en del. Mammas kommentar när hon klappade mig på höften var: nu börjar du snart bli som Olssonasläkten. Med det menar hon att min rumpa börjar bli lite väl omfångsrik. Just sådana kommentarer får mig att lägga manken till och bryta en nedåtgående trend. Inte som när kompisar blånekar att man lagt på sig, trots att det är helt uppenbart! Jag gillar ärlighet även om det är svårt att vara ärlig alla gånger, för om en kompis frågar om sin vikt så är man ju snäll och säger att de inte alls har lagt på sig. Äsch, allt jag vet är att nästa år bjuder på många roliga upplevelser och då vill jag vara bekväm i min kropp och det är jag INTE nu.

Om en liten stund beger vi oss till svärföräldrarna! Det ska bli väldigt mysigt. Jag har haft tur att ha fått sådana snälla svärisar. Det är få förunnat har jag förstått.

Leona

Älsklingshelgen är över

Nu sitter jag på ett tåg som alldeles strax lämnar min födelsestad Kristianstad. En gång i tiden förbannade jag denna staden och svor på att jag aldrig i livet skulle återvända men jag kan förstå varför människor väljer att flytta tillbaka när det drar ihop sig till att bilda familj. Det är många gånger en trygghet som ens hemstad bär med sig. Det bekanta och vänliga. Mina axlar faller automatiskt ner ett par hack när jag stiger ur bilen eller kliver av tåget i 044-staden. Här träffar jag bekanta nästan hela tiden och det känns skönt. Här är jag ingen främling eller "den nya". Här är jag Leona som folk känner- på riktigt.

Nu går tåget mot min nya hemstad. Där väntar min fina man, den finaste människan jag känner!

Crazy cat lady

Jag måste bara publicera ett par bilder på mina hjärtegryn - Frida, Kitty och lilla Guiness. Frida och Kitty är två förtjusande flickor som sedan ett par veckor tillbaka fått en lillebror - den norska skogisen Guiness. Med risk för att bli en crazy cat lady så påstår jag att ett liv utan husdjur är ett fasligt tråkigt liv!

Åter på banan!

Det här med att blogga går verkligen upp och ner för min del men just nu känns det som en bra tid att börja igen. Idag är det fars dag och sådana högtider får mig allt att minnas min fina pappa som gick bort för fem år sedan. Jag var vid graven idag och hällde hans favoritdricka, jaktsnaps, framför hans sten. Det var samma blandning som han hade gjort i samband med att han fick sin stroke. Nu är flaskan tom och cirkeln är sluten.

Med tanke på pappas bortgång så har mina funderingar kring mitt stundande bröllop förändrats en aning. Innan ville jag ha ett stort bröllop med festligheter men ju mer jag tänker på det, ju mer vill jag ha en liten, intim tillställning med de absolut närmsta. Det är ju ganska lång tid kvar tills det är dags att säga ja men just nu känns det mest naturligt och skönast. Inte bara för att min pappa har gått bort såklart utan även för att jag under årens lopp börjat uppskatta det lugna och sköna.

Leona