Tuff så rullar tåget

På väg hem. Ute är det mörkt bortsett från ett litet streck längs horisonten där solen håller på att gå ner. Ett makalöst vackert skådespel, gratis och där för alla. Något man tar för givet. Jag är trött och sur men solnedgången påminner mig om min litenhet här på jorden. Jag ska inte ta mig själv på så stort allvar. Ibland är det skönt att bara vara.

När jag kommer till Ängelholm ska jag smyga inom Ica och köpa hem lite glass till efterrätt. Ja, jag vet att jag borde passa mig för de där kilona som jag är så hemskt missnöjd med. Men mina kilo lär inte gå någonstans och jag kan slåss mot dem imorgon. Faktiskt! Ge en ledsen och butter kvinna hennes chokladglass!!